Att faktiskt kunna träffa sina elever igen efter två veckor och veta att de faktiskt har väntat på att få fortsätta sin färd mot godkänt betyg, känns faktiskt obetalbart.
Att få ett telefonsamtal från sin dotter, som nu är i Grekland och verkar trivas är underbart.
Att kunna gå och dricka pulverkaffe ur kaffeautomaten i personalrummet fastän jag vet att jag inte mår så värst bra av det är l j u v l i g t.
Att träffa arbetskamrater som är justa och trevliga. Oj, vilken lycka!
I´m back (även om halsen fortfarande kliar och hostan lurar runt hörnet).
